Wall of text

\chapter{Fokusgrupp och designworkshop}

\section{Förarbete}
Efter etapp ett med de kontextuella intervjuerna bokades sedan fokusgrupper med samtliga elever på musikskolan för både Engelbrektskolan, Kulturskolan och Kulturama. Lyckligtvis påträffades inte de olika lektionerna på respektive skolor under samma dag, varför vi kunde koordinera oss i gruppen och förbereda fokusgruppen och mötena efter vad som gick bra och mindre bra baserat på de andras fokusgrupper och möten.

Lektionstimmarna på Engelbrektskolan skedde på måndagar, Kulturskolan tisdagar och Kulturama onsdagar. Bland gruppens sex medlemmar delade vi sedan upp oss i två mindre grupper som tog ansvar för varje enskild skola.

Via Bengt Staf, rektorn på Kulturskolan vi träffade på ett öppet hus som ägde rum under Mars 2010 kom vi sedan i kontakt med Marianne Thörn; ansvarig lärare för stråkinstrument, och Gunilla Lund Jungstedt; ansvarig lärare för blåsinstrument.

Medan de första tillfällena ägnades åt observation av målgruppen tillägnades även tid att fråga om elevers vanor kring sitt musikinlärande samt hur de lyckades börja med det valda instrumentet. För en detaljerad lista på frågorna som ställdes, vänligen se bilaga X av X'. Baserat på svaren kunde ett underlag för en fokusgrupp utformas, varefter dessa utfördes under fyra skilda tillfällen på de olika skolorna.

Vid de första tillfällena gick vi igenom hur de förbereder sig inför, lägger upp och genomför sina lektioner. Generellt verkade de inte behöva genomföra något stort arbete inför varje lektion, såvida de inte testat på något nytt. Varje lektion inleddes med att stämma deltagarnas instrument och går sedan vidare med att lära ut ett nytt stycke eller gå igenom den läxa eleverna får. När det är undervisning i grupp försöker de tillgodose alla individer samtidigt och försöka hjälpa de som ligger efter.

Det kom fram att eleverna oftast tränar väldigt lite eller inte alls mellan lektionstillfällena, vilket kan vara lite frustrerande för lärarna. De anser dock att eleverna är där för att ha roligt och de vill därför inte avskräcka dem med tjat och gnat, vilket kan leda till att de slutar. Många elever, som deltar i gruppundervisning, verkar även ha den sociala biten under lektionerna som en stor motivation till att fortsätta med undervisningen. De är dock väldigt blyga och verkar ha väldigt svårt för att ta initiativet att öva tillsammans eller att hjälpa varandra.

\section{Fokusgruppen}
De flesta barnen som ingick i fokusgrupperna hade en varierande ålder mellan 9 till 15 år och fokusgrupperna i sig ägde rum innan eller efter deras musiklektioner på respektive skolan.

Eftersom åldern på vår målgrupp är relativ ung fick det ta sin tid att få igång deltagarna, och då trots att musiklärarna redan hade förvarnat sina elever att vi skulle på besök. Föga aning hade de då om våra geniala planer. Några bitar kladdkakor och ett par glas oblandad saft senare var barnen på fulla varv och konversationen utbröts.

Hursom inledde vi alltid med en presentation av oss själva, av kursen, skolan och våra ändamål. Ofta kunde vi börja med historier på hur det varit när vi själva lärde oss spela ett instrument och varför vi slutade, därav problemformuleringen. Medan de mer pratsamma barnen kunde dominera samtalen försökte vi ändå moderera samtalen och jämnfördela deras talan.

Gemensamt för barnen ville de kunna öva på ackorder, noter, låtar och läxor med hjälp av programmet. Mer detaljerat skulle man samla "alla" låtar och för att underlätta lärarnas arbete endast ge elever läxor med låtar från denna samling, med möjligheten att lägga in nya låtar. Läxorna pratades det om att ha olika nivåer, att man får en bit av låten i läxa och klarar man den tillräckligt bra får man nästa bit av låten att spela, en ny nivå. Man ska även kunna träna ackorder och noter med videobeskrivningar på hur det ser ut. I någon grad önskades även feedback på den intryckta tangenten eller tonen som spelades genom att det lystes upp i programmet.

\section{Annat}
Det hade gjorts en hel del förstudier och omvärldsanalyser på befintliga program. Förslaget från Kulturskolan fanns det som alternativ att man kunde förbättra ett befintligt program, alternativt utvärdera och ge feedback på deras egna. Band-in-a-box och Play Along är endast några av de få program som används på Kulturskolan idag, där de har utmärkta förutsättningar för sina elever med sina whiteboards, smartboards, projektorer och datorer.

Musikläraren för blåsinstrument, Gunilla påpekade att det roligaste med musikprogram var just stjärnorna man fick om man spelade bra samt att det fanns olika nivåer. Till och med Svante, ljudlärare på Kungliga Tekniska Högskolan hade tyckt det var roligt och hade gjort en egen låt med bara en not som han hade fem stjärnor på. Gunilla noterade att det skulle vara så lekfullt som möjligt och vi hade enats om att göra det mer eller mindre spellikt.

\section{Designworkshop}
Designworkshopen fungerade på liknande sätt som fokusgrupperna. Med samma ungar som tidigare hade vi i förväg tagit fram prototyper utifrån deras åsikter från fokusgrupperna, men höll ändå våra egna prototyper som ett nödredskap ifall ungarna hade svårt att komma igång. Runt ett bord satt vi med kritan i ena handen, kladdkakan i andra och skissade upp vad de ansåg torde finnas med i ett musikprogram. Vi märkte här hur de små glinen kunde fantisera iväg medan de äldre ändå försökte tänka efter och komma med något konkret och möjligt. Ibland fick man ändå berätta om olika idéer som kunde tänkas vara med men inte visa någon prototyp så de fick själva skena iväg och nyttja sina fantasier. För en av ungarna räckte det med att berätta om "Hänga Gubbe"; hur man kan generera en sekvens där man ska gissa den rätta låten genom att gissa på ackorder innan hon tog tillfället i akt och ritade upp en fiol på papperet. Tydligen ville hon ha ett spel där man fick en ackord och skulle spela tonen på fiolen på kortast möjliga tid som sen avgör antalet erhållna poäng.

Övriga idéer som dök upp kunde handla om att underlätta inlärningen genom att kunna spela upp låten och feedback på vilka toner som spelas korrekt eller fel. En funktion som möjliggör att man kan lägga till egna låtar tycktes vara populär bland många, men också att kunna spela med komp då de flesta insåg hur tråkigt det var att spela själv. En inspelningsfunktion där man kan spela in sig själv och lyssna för att själv kunna höra vad man kan göra bättre och möjlighet till hjälp hemifrån är andra idéer som poppade upp.

%För protokoll av fokusgrupperna och designworkshopen, vänligen se bilaga X av X'.

Rapporten

Inledning

Bakgrund
Kursen
Temat för projektet
Vad vi har valt för projekt
Johan

Omvärldsanalys
Målgruppen
Mickan och Cissi

Metod
Vilka metoder har vi använt
Genomförande
Andreas och Diamond

Resultat
Produktspecifikation
Designbeslut (varför och vad)
Johan

Diskussion
Slutsats
Bilagor

Detta är bara en grundmodell (ändra på)

Flödesschema beta

Förfinar detta senare med tillhörande bilder.

(A)
Val 1: Startsida (B), (C1)
Övrigt: Inloggningsfunktion, skapa användare, "glömt lösen", "reklam", (kontakt)

(B)
(Mic nivå) (C1)
Val 1: Låtar (C2)
Val 2: Mitt Instrument (D)
Val 3: Min Profil (E)
Val 4: Hjälp (F)
Övrigt: Bakgrundsbilder

(C1)
Ställa in micen
Övrigt: Kryssa för "Aldrig mer", Stänga ner

(C2)
Val 1: Sök på låt (C3)
Val 2: Lyssna på låt (C4)
Val 3: Lägga till låt (C5)

(C3)
Val 1: Spela låt (C6)
Övrigt: Se stjärnor, sorteringslista efter artist, namn, svårighetsgrad, om man klarat eller ej
Extra funktioner: Popupruta till höger med: Youtube video, noter, text, ackord, spela knapp, hi-score

(C4)
Övrigt: Back, forward, play pause efter man sökt på låt

(C5)
Importera filer, TuxGuitar format eller midi

(C6)
Val 1: Normaltspel (C7)
Val 2: Minispel (C8)

(C7)
Val 1: Meny (C9)
Funktioner: Låtens namn, timeline, låtinstruktioner, noter, poänglista, funktioner tillhörande menyn
Övrigt: Avslutande med statistik på poängvisare och procenträknare

(C8)
Val 1: Gissa not
Val 2: Note climber
Val 3: Connect the dots
Val 4: Notris
Val 5: Meny (C9)
Funktioner: Låtens namn, timeline, låtinstruktioner, noter, poänglista, funktioner tillhörande menyn
Övrigt: Avslutande med statistik på poängvisare och procenträknare

(C9)
Val 1: Komp på/av samt volym
Val 2: Melodi på/av samt volym
Val 3: Uppspelningshastighet
Val 4: Text av/på
Val 5: Ackord-hjälp
Val 6: Metronom på/av
Val 7: Spela om från början (C6)
Val 8: Avsluta (B)
Val 9: Åter till spel (C6)
Övrigt: Spelet pausas i detta läge

(D)
Val 1: Startsida (B)
Funktioner: Kolla noter och handfattning, stämma instrument, "lägga till instrument?"

(E)
Val 1: Startsida (B)
Övrigt: Läxa, meddelande från lärare, kommentera

Mini-spel - designbeslut

Mini-spel:
Denna skärm innehåller genvägar till div. minispel. Tanken med minispelen är att de ska vara roliga småspel som användaren kan leka med, samtidigt som de övar användaren i vissa instrumentala färdigheter. Exempel på spel är:

Gissa not:
En not visas i ett notblad, vilken användaren ska försöka spela rätt så snabbt som möjligt. Poäng ges efter hur väl man spelat. Alternativt så ska användaren försöka höra vilken not det är som spelas upp av programmet och markera denna i ett notblad eller på en digital bild på instrumentet.
Motivation: Övar eleven på noter och gehör.

Note climber:
Spelarens avatar befinner sig på en plattform som sakta sjunker. Genom att spela tonerna som markeras på plattformar som befinner sig högre upp fås avataren att hoppa uppåt och kan på så sätt överleva. Noterna kan vara ur en låt, slumpade eller utvalda av eleven/läraren att öva på. Ytterligare en variant är att programmet använder statistik från de låtar som eleven spelat till att fylla spelet med noter som användaren haft svårt att klara.
Motivation: Övar olika hastighet och att snabbt byta mellan olika noter. Kan dessutom erbjuda extra övning på noter som användaren har haft svårt att spela rätt.

Connect the notes:
Spelplanen visar punkter med en siffra och en not i närheten. Genom att spela noterna i den ordning som anges av siffran binder användaren ihop punkterna och när spelet är slut bildar noterna en figur.
Motivation: Ett spel för de yngre spelarna, med syfte att göra övandet av att spela en liten mängd noter många gånger roligare genom en visuell belöning.

Notris:
Tetris fast med noter. Spela en viss not eller ett visst ackord för att flytta/rotera figuren som kommer dalande genom luften. Vilken not/ackord som styr vad i spelet kan styras av lärare/elev eller programmet (på samma sätt som för note climber).
Motivation: Samma som för connect the notes, dvs upprepad övning av vissa noter/ackord.

Mitt instrument - designbeslut

Mitt instrument:
En samlingsskärm för allt som har med användarens instrument att göra.

Stämm-hjälp:
Hjälper användaren att stämma sitt instrument. Först väljer användaren sträng och för den strängen visas sedan en indikator som visar hur väl stämd strängen är när användaren spelar på den.
Motivering: Många elever hade problem med att själva stämma sina instrument. För att det ska vara kul att spela bör instrumentet låta någorlunda stämt åtminstone. För att göra det så lätt som möjligt för användaren så visar en indikator direkt hur väl stämd strängen är, utan indikation på vilken ton som strängen är stämd i för tillfället.

Not- och ackord-bibliotek:
Mitt instrument-skrämen innehåller dessutom ett not- och ackord-bibliotek där man kan slå upp och se hur man spelar en speciell not eller ett speciellt ackord. Kommer se ut på samma sätt som not- och ackord-hjälpen under spelskärmen, med tillägget att man kan söka efter ett speciellt ackord eller välja en viss not man vill lära sig spela.
Motivering: Ger eleverna möjlighet att slå upp noter och ackord utan att välja en låt, om man är ute efter en speciell not eller ett speciellt ackord.

Game-over - designbeslut

Game-over:
När användaren spelat en hel låt dyker denna skärm upp.

Poäng-visare:
Visar hur mycket poäng användaren skrapade ihop under spelomgången.
Motivering: Ger återkoppling och ger användaren möjlighet att se poängen även när denne inte är upptagen med att spela spelet för fullt.

Procent-räknare:
Visar hur många procent av noterna som användaren spelade rätt.
Motivering: Eftersom poängen påverkas av uppspelningshastigheten så ger dessa ingen direkt feedback på hur väl användaren faktiskt spelade noterna. Med procent-räknaren fås denna återkoppling, vilket kan vara en indikator på hur väl användaren kan spela själva ackorden i en bestämd takt.

Level up:
Visar ifall användaren klarat den nivå den spelat eller, om så inte är fallet, hur mycket som behövs för att klara nivån.
Motivering: Berättar för användaren vad som krävs för att klara nivån, så att det framgår för denne hur mycket bättre denne var än vad som krävdes eller hur mycket bättre denne behöver bli för att klara låten.

Avsluta-knapp:
Tar användaren till låtvalsskärmen.
Motivering: Finns inte denna knapp kan inte användaren komma vidare i programmet.

Spela igen-knapp:
Låter användaren spela låten igen från början.
Motivering: Ger användaren en genväg till att spela samma låt en gång till, istället för att denne ska behöva gå till låtvalsskärmen och välja låten där.

Ackord- och not-hjälp - designbeslut

Ackord-hjälp / not-hjälp:

Lista med ackord /noter:
Visar de ackord som är aktuella för den låt som nu spelas. Det ackord som användaren för tillfället förväntas spela är förvalt i listan.
Motivering: Ger snabb hjälp för just den låt som för tillfället spelas. Har man problem med ett ackord kan man snabbt pausa spelet och få hjälp med det ackord som man just nu spelar.

Tablatur / not-instruktioner:
Visar tablaturen för det ackord som är valt i ackord-listan. För instrument som inte kan spela ackord visas instruktioner för hur man spelar den not som är vald i not-listan.
Motivering: Tablatur ger enkla instruktioner om vilka strängar på vilka band man behöver trycka på.

Spel-skärmen - designbeslut

Spel-skärmen:

Noter/ackord/tabs:
Det centrala i spel-skärmen är noter/ackord/tabs som skrollar i en remsa åt vänster. Remsan indikerar vad användaren ska spela och när.
Motivering: Remsan kommer likna det format som användaren normalt använder för att "läsa" musik. Genom att remsan skrollar slipper användaren flytta blicken och byta blad eller liknande. Att användaren tvingas spela en viss ton vid ett visst tillfälle är grunden till själva spelet.

Låtens namn:
Indikerar vilken låt som spelas.
Motivering: Så att användaren kan se om denne valt rätt låt eller ej i låtvalslistan.

Timeline (m. markeringar för olika delar i låten):
Visar användaren hur långt denne spelat och hur långt det är kvar till slutet. Markeringar visar dessutom var olika delar av låten startar/slutar (t.ex. riff, refräng, intro, etc.).
Motivering: Ger användaren en uppfattning om hur långt denne spelat i låten och hur lång tid som är kvar till låten är slut.

Pause-knapp:
I närheten av timelinen finns en pause-knapp som låter användaren pausa spelet. När denna knapp aktiveras dyker en popup-ruta upp med följande extrainställningar (se nedan för detaljer kring de olika instruktionerna):

• Komp på/av samt volym
• Melodi på/av samt volym
• Uppspelningshastighet
• Text av/på
• Ackord-hjälp
• Metronom på/av
• Spela om från början
• Avsluta

Motivering: Låter användaren pausa spelet ifall något oväntat dyker upp eller om denne känner att den behöver repetera noter/ackord.

Metronom:
Då metronomen är påslagen hörs ett klickande ljud i högtalarna i takt till musiken.
Motivering: Metronomen låter användaren höra takten, vilket kan vara till hjälp för att få in taktkänslan. Detta var också något som eleverna efterfrågade under fokusgrupperna.

Uppspelningshastighet:
En hastighetsslider finns som låter användaren styra uppspelningstakten. Hastigheten påverkar hur mycket poäng användaren får.
Motivering: Eleverna efterfrågade ett sätt att kunna öva i olika tempon och lärarna trodde även de att detta skulle vara en bra grej. På så vis kan eleverna träna en låt i ett lagomt tempo. Finns inte funktionen finns risken att det blir tråkigt/frustrerande för att det går för fort.

Poäng:
En poängräknare finns och poäng ges efter hur väl användaren presterar.
Motivering: Poängen ger användaren ett mått på hur bra det går för denne, låter den jämföra sig med andra användare och ger läraren ett sätt att se hur väl det går för eleven. Det kan även vara ett sätt att motivera användaren att prestera bättre för att få mer poäng.

Text:
Texten till låten visas under remsan med noter/ackord/tabs. Texten följar med i tempot och låter användaren sjunga med medans denne spelar.
Motivering: Detta var en funktion som många elever efterfrågade under fokusgrupperna.

Ackord-hjälp:
Denna knapp tar användaren till en skärm där denne kan få hjälp med ackorden i låten.
Motivering: Om användaren fastnar under spelets gång, inte kommer ihåg ett ackord eller vill fräscha upp minnet så ger denna knapp snabb åtkomst till den behövda informationen.

Komp och melodi:
Komp och melodislinga går att lägga till / stänga av och som användaren kan spela till.
Motivering: Många efterfrågade denna funktion under våra fokusgrupper. Man upplevde att det var roligare att spela till komp / med melodi. Det gör det också lättare att höra hur låten ska spelas.

Meny-knapp:
En menyknapp finns, som tar användaren till samma skärm som om denne trycker på pause. Spelet pausas automatiskt när man trycker på knappen.
Motivering: Menyknappen finns med som ett familjärt sätt för användaren att komma åt en meny från vilken man kan göra val eller avsluta spelet.

Låtskärm - designbeslut

Låt-skärmen:
"Flik-sida" med ikonerna från första sidan på vänster sida.
Motivering: Det går snabbare att byta sidor eftersom man slipper backa. Man får dessutom bättre överblick.

Lista:
En lista med låtar visas med låt, artist, svårighetsgrad och om man klarat låten eller ej. De låtar som visas i listan till en början motsvarar den svårighetsgrad som är lämplig för användaren utefter hur denne presterat tidigare.
Motivering: Det ska gå snabbt att komma igång, därför innehåller listan låtar redan från början som programmet tror är lämpliga för användaren. På så sätt uppmuntras dessutom eleven till att spela låtar, eftersom det är lättare att hitta en låt på rätt nivå.

Läxa / meddelande från läraren:
Till höger om listan finns en list med veckans läxa, samt en textruta där läraren kan skicka meddelanden till eleverna.
Motivering: Möjliggör samverkan mellan eleven och läraren. Dessutom minskar det den cognitiva belastningen eftersom eleven slipper komma ihåg läxan.

Skicka fråga:
Under meddelandet från läraren finns en knapp som eleverna kan trycka på för att skicka en fråga till läraren.
Motivering: Samma som ovan, möjliggör samverkan mellan elev och lärare. Knappen finns dessutom lättillgänglig på den skärm man oftast utgår ifrån, så att eleverna lätt hittar den.

Sökfunktion:
En sökfunktion finns med för att lätt kunna söka fram en låt man vill spela. Sökfunktionen filtrerar på både låt och artistnamn och sorterar listan på något smart sätt.
Motivering: Eleverna hävdade i fokusgrupper att de ofta själva letar rätt på låtar de vill spela. Med sökfunktionen blir det lätt för eleven att hitta en låt som denne är intresserad av att spela.

Detalj-lista:
Om man klickar på en låt i låtlistan så dyker en ruta upp till höger om låtlistan. I rutan finns en youtube-video inbäddad, möjlighet att se noter, text och ackord samt en spela-knapp. En lista med highscore för den valda låten.
Motivering: Här kan man få mer information om den låt man valt. Det finns möjlighet att se noter, ackord och text för att se om det är en låt man är intresserad av att spela. Highscore kommer förhoppningsvis trigga användaren att försöka prestera bättre än senast / bättre än sina kompisar. Youtube ger lite mer kännedom om artisten (utseende) och kanske lite mer inlevelse när man får se en video av låten när den framförs.

Lyssna på låt:
Längst ned finns en list med play-knappar som gör att man kan spela upp den låt som man valt i låtlistan.
Motivering: För att veta vilken låt det är överhuvudtaget och för att avgöra om den verkar rolig att spela. Det är svårt att avgöra om man spelar rätt när man spelar en låt man aldrig hört förut. Under fokusgrupperna tyckte även eleverna att det var viktigt att få höra låten innan de spelade den.

Ang. svårighetsgrader:
Alla låtar har stjärn-nivåer. Vissa låtar kan ha mer än en nivå beroende på om alla delar av låten är med.
Motivering: För att kunna anpassa programmet till den nivå användaren befinner sig på. Det är motivationshöjande för användaren att kunna utmana sig själv att klara en ny nivå. Det ger dessutom en möjlighet att jämföra sig och kontrollera på vilken nivå man är.

Lägga till låt:
Låter användaren importera egna låter från populära filformat (t.ex. TuxGuitar-format eller midi). På så vis kan användaren importera låtar från nätet eller musik denne skrivit själv.
Motivering: Många elever uppgav att de letade upp låtar på nätet för att lära sig och vissa skrev själva musik. Därför ville de kunna importera dessa låtar i programmet.

Startsida - designbeslut

Inloggningsruta:
För att man ska kuna ha sin egen profil på en server, så att läraren kan skicka läxor, kunna jämföra highscore med sina vänner, etc.


Mic-nivå:
När man loggat in dyker en ruta upp som låter användaren ställa in mic-nivån så att instrumentet hörs. Om man vill kan man klicka i en bock i rutan "visa mig inte den här rutan igen".
Motivering: Användaren ska på ett lätt sätt kunna ställa in tekniken så att programmet fungerar som det ska. Att micronfonen tar upp ljud är en förutsättning för att programmet ska fungera.


Startsidan:
Den första sida man får upp är en enkel sida med några få ikoner där man väljer vad man vill gå vidare till.
Motivering: En enkel startsida utan en massa knappar och information ger överblick över programmet.

Ikoner: Låtar, mitt instrument, mina profil, hjälp
Motivering: Låtar - det är huvudaktiviteten för programmet. Mitt instrument - för att hantera all inställningar kring sitt eget instrument på ett ställe, t.ex. att stämma. Min profil - för att samla all info kring användaren, dennes highscores och preferenser. Hjälp - det är konsekvent (god MDI =)) att erbjuda hjälp om hur programmet fungerar.

tidsplan och mötesplanering

Här är tidsplanen

• Alla gör designförslag(utifrån föregående inlägg) till tis 4 maj
  
• Prototyp Workshop tis 4 maj
  
• Lämna in önskemål till presentation ons 5 maj
  
• Klar med Lo-fi prototyp fre 7 maj
• Utvärdering av det vi har mellan 10- 12 maj
  
• Klar med "Hi-fi" prototyo 14 maj
• Presentation 18 maj
• Presentation görs under 17-18 maj
• Personas klara till fre 14 maj
  
• Rapport skrivs 10 -21 maj
  
• Rapport och hemsida in 21 maj

Martin och Johan har ansvar för Hi fi pototypen
Diamond och Andreas har ansvar för prototyp workshop på måndag.


Möte 4 maj kl 9 torget
Möte 7 maj kl 9 torget
Möte 10 maj kl 9 torget ( alla börjar skriva på sina rapport delar)
Möte 14 maj kl 9 torget

*Edit* Jag ändrade de två första datumen till tisdag 4:e maj, eftersom vi ändå inte har något möte för än då. /Johan

Funktionslista

första sida
spela låt sida
info om låt sida
ackord sida



inloggningsfunktion - för att jämföras med andra, få ut gemensam läxa av läraren, spara sina inställningar (lista

på musik och instrument), man kanske är 2 i familjen, sjukanmäla sig

newsfeed - läraren lägger ut nyheter kring kursen, vid sjukanmälan, input om aktiviteter

profil? bekanta sig med andra som spelar samma musik? kommer bli som ett community (begränsar oss här)

*funktionslista:
spela läxan
söka en låt

vara konsekvent med igenkänning, standardiserade funktioner vid huvudmenyn:
new game
load
options -> ställa in microfon
sök
help

instruktioner
ackord
noter

*sökningsfunktion
söka efter artist
söka efter låt

sortera efter alfabet
sortera efter svårighetsgrad
sortera efter datum?

själv lägga till en låt
köra in musikfiler och spott ut noter

låttext så man knan sjunga med

*spelfunktion
spela själva låten - poänglista
ghost mode? jämföras med andra, utmana andra?
hi score
träna en låt
lyssna på en låt

*olika nivåer, nivåer (stjärnor) på hur svår en låt är, olika levels inom låtarna
hastighetsgrad
ta bort vissa toner vid lättare nivåer

metronom

komp funktion

video på hur man spelar

läraren ska kunna ge ut läxa

stämningsfunktion




fokus?
ska vara kul och inte kännas som ett program som bara ger kritik, fokusen på "kul"

hur går det till vid uppriggning?
hur ska jag sätta upp allt? ställa in micen, ställa in datorn, programmet, webben o.s.v. guide för att komma igång,

justera allt eftersom, registrera signaler?


vilka specifika funktioner vill folk ha?

om man ska spela hemma?
hur blir det när man ska ställa in tonarten? måste man justera klarinetten eller räcker det att öka eller minska

tonarten på kompen?





Designen göra om
hi-fi prototyp
persona
designworkshop
hemsida
rapport
förberedelse för utställning

Igår på kulturama

I går var vi och gjorde en snabb koll med användarna på kulturama om vad de tyckte om våra idéer och om de hade några idéer själva.

Vi pratade inte med så jättemånga men fick ändå ganska bra svar.


Man vill kunna öva:

• accord
• noter
• låtar
• läxa

Här funderar vi på om det ska finnas en gemensam databas (lr liknande) med "alla" låtar och för att underlätta lärarnas arbete endast ge elever läxor med låtar från denna databas.
Dock ska det finnas möjlighet att lägga in nya låtar i datatbasen om man vill.

Läxorna pratade vi om skulle ha olika nivåer, så att man får en bit av låten i läxa och klarar man den tillräckligt bra så får man nästa bit av låten att spela, en ny nivå.

Att använda sig av ett spelmood och ett träningsmood kändes överflödigt. Det räcker att man anpassar hastigheten. Tävlar man mot varandra så har uppspelingshastigheten betydelse.

Alla låtar ska ha:

• nivåer
• bakgrundsmusik, i olika nivåer, trummor, trummor och piano.....
• noter, tabs, accord
• text
• video
  

Man ska kunna träna accord och då ska det också finnas vidoebeskrivningar på hur det ser ut samma sak med noter.

När man spelar låten ska det synas vilken not, accord m.m. spelar

När man integrerar med andra ska det fungera via allmänt chatfönster och privata meddelanden.

Detta var det vi fick fram igår. Lite rörigt sammanställt men jag tror ni hänger med än då.

Mickan och Cissi

Fokusgrupp/prototyputvärdering kulturskolan

Sammanfattning av intervju samt fokusgrupp på kulturskolan

Test av Vemus:
Vi fick inte Vemus att fungera, pga mikrofonen inte registrerade ordentligt. Gunilla(läraren) rekommenderade oss att prata med Svante eftersom han var med sist när de hade haft problem med mikrofon inställningar.

Gunilla påpekade att det roligaste med Vemus var stjärnorna man fick om man spelade bra samt att det fanns olika "levels".
Till och med Svante hade tyckt att det var roligt och hade gjort en egen låt med bara en not som han hade fem stjärnor på.
Gunilla sa: "Gör det så likt ett spel som möjligt".

Igen av de som medverkade hade använt något system hemma och ingen av de hade testat Vemus.

Förslag till program idéer:
Skulle underlätta om man har ett program där man kan spela upp låten så man hör hur det ska låta och som hör om man spelar rätt (feedback).
Funktion som möjlig gör att man kan lägga till egna låtar.
Spela med komp, tråkigt att spela själv.
Kunna spela in sig själv och lyssna, för att själv kunna höra vad man kan göra bättre.
Få direkt hjälp hemma så att man inte fastna och det blir tråkigt.


Prototyputvärdering:
Den allmänna åsikten var att "den ser väll bra ut"
De undrade om man skulle hinna med att spela när noterna åkte åt sidan. Hur många noter får plats på skärmen ?
Funktion så att man kan söka band medlemmar/övningspartners (samverkan?)
Funktionen för att kunna lära sig nya noter för klarinett gillades, många tyckte de hade haft svårt att lära sig noter hemma, utan hade främst lärt sig dessa på lektionen och om man då glömde hur noterna togs så var kunde man inte öva hemma.
Skulle behövas en sökfunktion för att leta reda på låtar och sen kunna lyssna igenom dem, för att lättar kunna välja läxa.

Utställningsmöte

Oki det är dags att vi börjar fundera på hur vi ska presentera vårt projekt.


Onsdag 5/4 ska vi lämna in en lista på de saker vi önskar använda. Så jag tycker vi bestämmer det på fredag på mötet. Det känns som om vi ännu sålänge har en väldigt vag uppfattning om var det här kommer att sluta. Men jag föreslår att vi kommer fram till en vision till hur vi skulle vilja ha det och ändrar den allt eftersom saker och ting hamnar på plats.

Så vi skulle behöva bestämma:

1. Plats i ljusgården. 

• Vill vi t.e.x ha en plats med vägg?

2. Hur vill vi presentera.

• Vi skall göra det på ett spektakulärt sätt (ordagrant citerat ;) ),som drar uppmärksamheten till sig. Vårat budskap skall kommuniceras effektivt, det skall vara intressant och enkelt att förstå. Vi kan göra det på vilket sätt vi vill. Ex: teaterföreställning, affischer, film, en prototyp som besökarna kan prova etc.

3. Vad behöver vi för att presentera. 

• Bord, dataskärmar, projektor etc

Det som inte Ynge och co kan fixa fram, får vi fixa själva och eventuellt köpa för våra 1000 kr. De snackade bland annat om att det kan vara shysst att bjuda på nått att dricka och tillugg.


Att tänka på:

1. Välja ut de delar vi vill visa upp. Vi skall visa upp vad vi har kommit fram till. Ta med det som är intressant för en utomstående att se, allt annat kommer redovisas i rapporten.
   
   
2. Vi kan inte dra uppmärksamheten till oss med ljud, det blir störande för de andra grupperna. Om vi ska ha ljud kan vi använda hörlurar.
   
   
3. Presentationen pågår mellan 13-17, kan vara läge att dela upp oss så att inte alla behöver stå hela dagen.

Piano midi instructor

Här har vi nån som tänkt lite som vi:

http://www.5volt.eu/archives/94

Prototyp 1

Detta är vad vi kom fram till att vi behöver ha i vår första prototyp:

Features:

• Highscore (motivationshöjande)
• Personlig utveckling (motivationshöjande)
• Achievements (motivationshöjande)
• Lägga till egna låtar (fokusgrupp)
• Mix madness - slumpa tidigare läxor/låtar
• (Minispel)
  

Menyer:

• Introduktion till spelet (mdi standard)
• Låtlista
• Träningsmode (fokusgrupp)
• Examinationsmode (fokusgrupp)
• Vad lär man sig av låten (pedagogiskt)
• Länk för varje låt till youtube/spotify (fokusgrupp)
• Veckans läxa
• Information (fokusgrupp lärare)
• Möjlighet för läraren att lägga till meddelanden (fokusgrupp lärare)
  

Uppspelning av låtar:

• Spela till musiken (fokusgrupp)
• Olika hastighet på låtarna (fokusgrupp)
• Metronom (fokusgrupp)
• Sakta ned dynamiskt beroende på hur eleven spelar?
• Visa ”noter” på olika vis beroende på instrument (dvs noter, tabs, ackord, visuella representationer)
• Spara resultat för varje låt och användare för att kunna via en ”utvecklingskurva” för låten.
  

Det vi inte vill ha:

• Inga knepiga grafer för att visa feedback

Förslag på prototyp:

Prototyp som PowerPoint

Fokusgruppsresumé

Fokusgrupp med lärarna:

• Öva tempo/rytm är svårt.
• Det första man gör är att lära sig att sitta rätt och hålla rätt.
• Knappt någon tid för förberedelser.
• Vore bra att kunna kommnunicera med eleverna på ett enkelt sätt.
• Att lägga upp saker/skicka filer till eleverna vore bra.
  
• 45 minuter är lagom lång lektionstid.
• Digitala hjälpmedel verkade inte intressant på lektionerna.
• Eleverna tränar inte på läxan.
• Upphovsrätten är knepig.
• Eleverna vill ofta spela svårare låtar än vad de kan hantera.
• Lärarna håller själva med notmaterial.
• Lärarna tyckte att man skulle byta låt ofta så att det inte blev tråkigt.
• En lärare trodde att det var mer att ha en kul stund i grupp som var grejen, och inte att verkligen lära sig.
• Lärarna verkade tro att det är svårt/mycket jobb att arra upp låtar med bakgrunder.
  

Fokusgrupp med 14-15 åringarna:

• Spela akord är roligare än att spela melodi/riff.
• Spela hela låtar
• Bäbä vita lam är inte så hett.
• De letade själva fram låtar de tyckte var roliga
• Fastnar man under läxläsningen så blir det tråkigt. Vore bra att kunna få instruktioner igen på något vis.
• Övade 2-3 ggr i veckan, 15 minuter varje gång.
• Noter är läskigt.
• Eleverna vill spela låtar de känner igen eller åtminstone har hört innan och tycker den är bra/intressant.
• Eleverna stämmer instrumentet hemma m.hj.a. stämdon eller program på datorn.
  
• Positiva till socialt musikskolenätverk.
• Eleverna lyssnade på musik på spotify/youtube.
• Vill ha feedback när de tränar.
• Spela upp för andra är läskigt.
  
• Motiverande att ha ett mål.
  
• Inte så troligt att eleverna kommer hjälpa varandra
• Eleverna sjöng ofta när de övade.
• Metronom som hjälp för att hålla takten vore bra.
• Det roligaste var när man lyckades spela en låt och det lät bra.
• Det vore bra om man kunde få fler roliga låtar att öva på om man tröttnade på läxan eller var klar med den.
• Det är bättre och blir roligare att spela läxan dagen efter lektionen.
  

Fokusgrupp med 10-12 åringarna:

• Tränade oftast inte alls på läxan. Det fanns för mycket annat roligt att göra.
• Ingen fick använda facebook.
  
• Letade inte upp låtar själv på nätet.
• Vissa spelade egenkomponerad musik.
• Tyckte att guitar hero med riktig gitarr vore grymt. Man skulle kunna spela läxan, ha en guide röst som berättade hur man skulle göra, tränings- och testmode, vibrationer eller någon annan typ av feedback när man gjorde fel. Skulle kunna vara en liten apparat som man fäster på gitarren. Att gå upp i nivå och high score.
  
• Tyckte om att spela spel i största allmänhet.
  

Fokusgrupper på Kulturama

Detta är en övergripande text om de tre "fokusgrupperna" (lärare och två elevgrupper) vi höll idag på Kulturama. Allt finns inspelat på Johans mp3 spelare, vilken vi kan använda som referens om det behövs, men jag tänkte att jag skulle summera det här på bloggen, då det är enklare att gå igenom.

Johan och Mickan, om jag har missat något får ni gärna lägga till det ;)

Sorry för giant wall of text.


Träff med lärarna

Vi började eftermiddagen med att ha en mindre fokusgrupp med tre av lärarna på Kulturama, vilka undervisar i akustisk gitarr.

Vi gick igenom hur de förbereder sig inför, lägger upp och genomför sina lektioner. De verkar generellt inte behöva genomföra något stort arbete inför varje lektion, om de inte testat något nytt dvs. De inleder varje lektion med att stämma deltagarnas gitarrer, då de inte kan göra det själva än, och går sedan vidare med att lära ut ett nytt stycke eller gå igenom den "läxa" eleverna får. När det är undervisning i grupp försöker de tillgodose alla individer samtidigt som de försöker hjälpa de som ligger efter. De använder sig i stor utsträckning av ackord och tabs i sin undervisning och väldigt sällan noter.

Det kom fram att eleverna oftast tränar väldigt lite eller inte alls mellan lektionstillfällena, vilket kan vara lite frustrerande för lärarna. De anser dock att eleverna är där för att ha roligt och de vill därför inte avskräcka dem med tjat och gnat, vilket kan leda till att de slutar. Många elever, som deltar i gruppundervisning, verkar även ha den sociala biten under lektionerna som en stor motivation till att fortsätta med undervisningen. De är dock väldigt blyga (speciellt gruppen 13-17 år) och verkar ha väldigt svårt för att ta initiativet att öva tillsammans eller att hjälpa varandra.

När vi tog upp vårt förslag med något som baserar sig på Guitar Hero tekniken var de väldigt skeptiska. De hade inte stor erfarenhet av spelet men hade bilden av att det egentligen inte har något med gitarrspelande att göra, vilket i sig är sant. De var tveksamma till att spelmotivationen var rätt vinkel för att bistå läxläsningen, men de var medvetna om att det behövs något som motiverar eleverna att öva mer hemma. Det förslag som växte fram ur Guitar Hero idén kan dock vara givande och det är att man kan spela sin läxa till inspelad bakgrundsmusik, vilken man kan öka och sänka tempot på. De ansåg även att själva rörelsen av "noterna" kan vara bra då det "tvingar" eleven att börja spela eftersom de vill hänga med.

Rent generellt verkar det finnas en ganska vagt definierad ordning för hur man går till väga för att lära sig att spela ett instrument. Det var viktigt att man först hittade rätt position man skulle hålla instrumentet i när man spelar, sedan skulle man lära sig att slå på strängarna med högerhanden (plektrum) och först efter det fokusera på att ta tonerna med vänsterhanden. När man väl har lärt sig det är det viktigare än många tror att hitta rätt känsla för rytm och inte bara fokusera på teknik. De sade att det är något som det inte finns ett bra hjälpmedel för idag.
Lärarna verkade vara ganska nöjda på storleken på övningsgrupperna, de varierar från en student till nio studenter. De sade dock att det kunde vara stressigt ibland om de behövde stämma alla gitarrer och kopiera upp papper, då eleverna ofta glömmer dem. Vi frågade då om de skulle vilja att läxan kunde visas digitalt, genom tex en projektor, men de var ganska tveksamma om de verkligen skulle använda det om det fanns. De var inte heller överförtjusta i det faktum att eleverna använde sig av program eller apparater för att stämma sin gitarr, men höll med om att det var bättre än att det skulle låta som skräp när de övade.

Lärarna var även villiga att i viss mån ta av sin fritid för att svara på frågor från eleverna om deras läxa. De var även ganska positiva till någon form av hjälp på internet där de kunde lägga upp läxan i digital form.

Eleverna får idag komma med förslag på vilka låtar de vill lära sig och lärarna försöker tillgodose deras förslag så gott det går. En av anledningarna till att det oftast blir klassisk rock/pop som spelas är att de låtarna oftast fortfarande låter bra om man spelar dem på en sträng eller med enklare ackord. Många av låtarna som spelas idag är oftast för komplicerade för att nybörjarna skall kunna lära sig dem och de blir oftast inte bra om man förenklar dem.

Träff med elever 13-17 år

De första eleverna vi fick träffa var en grupp på tre tjejer som var 14-15 år gamla. De hade alla spelat instrument tidigare i skolan och gick nu sin första termin på Kulturamas gitarrundervisning.

Vi inledde det hela med att presentera oss och förklara vad det hela gick ut på. Sedan började vi lite lätt ställa allmänna frågor om varför de spelar gitarr, var de gick i skolan och hur deras vardag ser ut i allmänhet.

De övade generellt sett två till tre gånger i veckan och spelade då minst 15 minuter vid varje tillfälle. De slutar oftast spela sin läxa då de glömmer bort instruktionerna som gavs på lektionen och då fastnar eller när de börjar tycka att sången blir tråkig. Det förkommer även ganska ofta att de inte hinner öva så mycket som de egentligen skulle vilja göra, då de har mycket att göra i skolan (de går ju i nian).

Lärarna låter dem till viss del välja vilka låtar som skall spelas på lektionerna, men är begränsade av att de ofta är för komplexa för nybörjare. Eleverna var dock ense om att det var helt ok att lära sig en låt de själva inte hade fått välja så länge de kände igen eller tyckte om den. Har de ingen känsla för låten blir det inte lika roligt eller enkelt att lära sig den.

De verkar alla vara hemma på internet och använder sociala medier som Facebook. När vi tog upp förslaget med ett hjälpmedel där de kunde komma i kontakt med läraren, ställa frågor och se läxan var de väldigt positiva. De lyssnar alla på musik, speciellt via Spotify, och hittar ofta låtar de vill spela, men inte kan spela än. Eleverna verkar inte heller rädda för att själva leta efter ackord till nya låtar på internet och försöka lära sig dem på egen hand.

När vi frågade dem om de kunde spela från noter svarade de alla mer eller mindre att de inte kunde läsa noter och att de inte var intresserade av att kunna göra det i dagsläger. De sade dock att de eventuellt skulle vilja kunna göra det i framtiden. Just nu föredrar de att spela med ackord, då man kan kompa när de själva eller andra sjunger. Alla sjöng ofta när de spelade gitarr.
Vi frågade dem om de i dagsläget kunde stämma sina egna gitarrer, vilket ingen av dem kunde göra. De försökte i viss mån göra det på egen hand genom att använda en apparat eller göra det med hjälp av en mikrofon och internet. Alla var nöjda med att spendera en del av lektionen på att låta läraren stämma gitarren då det går betydligt fortare för honom att göra det och att de fick se hur han gör vid varje tillfälle.

De var alla väldigt positiva till ett digitalt hjälpmedel som "vemus" eller en modifierad version av Guitar Hero där de kan öva sin läxa på ett mer motiverande vis. Ett av önskemålen var att de skulle få någon form av feedback på det de spelar för att bättre lära sig vad de gör fel och vad de kan göra bättre.

När vi frågade vad som var roligast var det att lära sig nya låtar och känna den privata lilla segern av att man faktiskt kan spela en låt och att det låter bra. De är därför ganska besvikna över att de aldrig egentligen får lära sig en hel låt, då de hoppar fram mellan låtar ganska fort. De får lära sig delar av låtar, men fortsätter sällan med samma låt över flera lektioner. Något som lärarna tidigare hade sagt att de gjorde för att de tror att eleverna blir uttråkade annars. Det verkar alltså vara en liten brist i kommunikationen mellan eleverna och läraren.

Vi hade tidigare frågat lärarna om de tror att eleverna skulle vara motiverade av att ha någon form av uppspel i slutet av terminen, där de får visa upp vad de hade lärt sig, vilket de inte trodde eleverna skulle vara intresserade av (i alla fall inte de lite äldre eleverna). Detta visade sig vara helt korrekt då eleverna sade att de absolut inte skulle vilja ha uppspel då de inte tycker att de är tillräckligt duktiga på gitarr för att kunna "imponera" på de i publiken.

Träff med elever 8-12 år

Den andra gruppen elever bestod av fyra tjejer mellan nio till elva år, där tre av dem gick i Kulturamas grundskola. De gick första eller andra terminen av gitarrundervisningen.
Det var betydligt mer stoj och stim under den här fokusgruppen än den föregående och det åts kladdkaka och dracks saft för fulla muggar.

När vi frågade dem hur ofta de övade på gitarren hemma så var det lite varierande, men ingen av dem tränade mer än kanske 30 minuter varje vecka, oftast tränade de inte alls. De verkade dock ha väldigt mycket fritidsaktiviteter utanför skolan som åt upp en stor del av deras tid. Nästan allihop utövade en eller två sporter förutom andra aktiviteter.

De verkade alla vara vana vid internet, men fick inte använda Facebook för sina föräldrar. De verkade inte heller särskilt intresserade av att leta efter nya låtar att lära sig via nätet utan spelade hellre egen musik komponeras av fria blandningar av ackord.

Vi frågade dem om de spelade några spel på sin fritid och det gjorde de ju självklart. De gillade alla att spela spel i olika former, allt från DS till brädspel, och det verkade uppta en betydligt större del av deras vardag än att spela på gitarren. De kom även själva med förslaget om att man skulle använda sig av en modifierad version av Guitar Hero för att bättre lära sig att spela läxan. De ville att man skulle mata in läxan i sitt Playstation, vilken sedan överförde den till spelet. Spelet skulle fungera på ett sådant vis att man börjar med ett övningsläge med både grafiska och audiella instruktioner, vilken man använde sig av tills man kände att man kunde spela läxan. När den delen var klar skulle man komma till "examinationsdelen" av spelet där man inte fick någon hjälp men fick poäng beroende på hur man hade presterat. De hade även ett förslag där man satte en apparat på gitarren som kunde känna av när man spelade rätt eller fel och ge feedback i forma av ljud eller vibrationer.

När vi frågade dem om lektionerna tyckte de i det stora hela att de var bra men att Roland kunde vara lite sträng då han faktiskt tyckte att de skulle öva på lektionerna, vilket deras förre lärare inte var lika noggrann med. De tyckte även att det var för många elever i deras grupp, de var sex stycken (två kunde inte medverka på fokusgruppen), vilket är helt förståligt.

Vi avslutade med att fråga dem hur de tycker att de ligger till med den rytmiska delen av deras gitarrträning och de tyckte alla att de inte hade några problem med det. Det kom naturligt då de själva sjunger när de spelar.

Respons på grupp 10

I det stora hela är grupp 10:s sista inlämning bra skriven det är bara några små frågetecken vi har hittat.

• De nämner återigen idéer som de har, men listar dem inte. Varken de nya eller de förkastade.
• Varför har de redan valt att köra på en websida? Är det målgruppen som har sagt att det är det de vill ha eller tror de att det blir lämpligast?
• Bra idé med en omvärldsanalys baserad på en enkät, men hur många personer kan den skickas till (dvs hur många har de kommit i kontakt med för att det skall löna sig)?
  

Kulturskolan

Hej fick det här mailet idag av Mats-Peter. Det tidigare mailet hade jag missat totalt. Då jag har jobbat ganska mycket med examensarbetet och mailat som en galning.

Här är mailet:


Hej!

Jag skickade mail till er förra veckan angående lektionsbesöken.
Lärarna har dock inte hört någo från er. Såg i dag att jag skrivit
fel adress till en av er, men nedan följer den information som jag
skcikade förra veckan. Vore tacksam om ni kunde bekräfta att ni mottagit
den.

Jag har varit i kontakt med berörda lärare angående lektionsbesök och
alla tycker att det låter som en roligt projekt. Jag har utsätt två
kontaktpersoner på respektive ställe som ni kan ta kontakt med för tider
och information kring lokaler. Som vi har tänkt kommer ni att besöka
Engelberktskolan på Måndagar (Stråk) och Kulturskolans hus (Blås)
(Kungsholmen, där vi sågs idag) Tisdagar.

Kontaktpersoner

Engelbrektskolan (Måndagar) Marianne Thörn 0761294735
Kulturskolans Hus (Tisdagar) Gunilla Lund Jungstedt 0761294779

Om ni har några frågor får ni gärna kontakta mig

Mvh

Mats-Peter Krantz

Biträdande Enhetschef
Kulturskolan Stockholm
Kungsholmen/Normalm/Östermalm
08-50831824
0761-231824

Designprocess, inlämning

Designprocessen

Hur långt har ni kommit i designprocessen?

Vid denna tidpunkt i projektet har vi ännu inte fått tillräckligt mycket material för att ha kunnat börja med designprocessen. Men vi har tänkt lite på vad det kan tänkas bli för typ av resultat. Hittills har varit osäkra på om det handlar om en extern produkt eller kanske ett webbaserat gränssnitt som användarna vill ha. I dagsläget lutar det dock mot att det kommer handla om ett webbaserat gränssnitt men detta kan komma att ändras längre in under processen.

Vad har ni gjort för att komma dit?

Det som har fått oss mot spåret webbaserat gränssnitt är de samtal vi har haft med vår sekundära persona, lärare och rektorer. De har med sina tankar och idéer fått oss att förstå att detta skulle vara det mest användbara och också det mest ekonomsikt gynnsamma för både lärare och elever.

Vad har ni planer på att göra?

I dagsläget planerar vi att göra ett webbaserat gränssnitt som underlättar samarbetet mellan lärare och elev, uppmuntrar eleven att träna hemma och underlättar för läraren inför varje lektion.

Hur har ni planerat att slutföra ert arbete?

Då vi inte är säkra på hur exakt vår produkt kommer att fungera eller se ut kan vi svara på denna fråga. Vi hoppas på att kunna ta fram en fungerande prototyp men detta beror på, tidsmässigt, när vi är klara med materialinförskaffandet. Och hur tekniskt avancerad vår prototyp kommer att vara.

Vilka frågor kommer ni att besvara, och vilka kommer ni att utelämna?

Vi kommer att ta reda på vad det är som hindrar eleven från att träna på sitt instrument i hemmet. Vi kommer också att ta reda på vad läraren har för önskemål att veta inför varje lektion. Vi kommer att försöka ta reda på vad det är som skulle sporra eleverna att träna mera hemma. Vi kommer också ha i åtanke vilka tekniska lösningar/möjligheter eleverna och lärarna redan har och utgå i viss mån från detta. Det som vi inte kommer att lägga ner lika mycket tanke på är att underlätta själva lektionerna.

Målgruppsträff på Kulturama

Idag var alltså jag och Mickan och närvarade vid två lektioner på Kulturama. Första gruppen bestod av sex tio-tolvåringar (?) och den andra av fyra lite äldre ungdomar. Den första gruppen genomförde något sorts organiserat kaos till lektion, med mycket prat i munnen på varandra och alla plinkade loss på sina gitarrer lite när de ville. Det var inte så lätt för läraren att få allas uppmärksamhet samtidigt.

De lite äldre ungdomarna var betydligt mer sansade och det lät generellt sätt lite bättre fast båda grupperna hade ungefär samma övningar. Undervisningen för de båda grupperna blev mest "individuell undervisning i grupp", dvs läraren fokuserade på en elev åt gången och rättar till fel och svara på frågor. Eleverna fick läxor att öva på till nästkommande lektion, men enligt läraren var det nästan ingen i den yngre gruppen som faktiskt övade hemma. Den andra gruppen verkade åtminstone öva lite hemma.

Vi pratade lite mer läraren efter de både undervisningspassen, och han var inne på att systemet behövde vara lätt att använda både för honom och för eleven. Han fick i stort sett bara betalt för den faktiska lektionstiden och hade därmed väldigt lite tid att avsätta för att t.ex. titta på videoinspelningar från eleverna eller för att arra upp låtar. Han var inne på att systemet behövde vara lätt för eleverna att "installera" ifall de ska använda det hemma själva. En annan möjlighet vore att skolan har utrustningen uppställd i något rum som eleverna kan gå till när de ska öva.

Mickan, du som har anteckningarna, kan du fylla i allt som jag nu glömt? =)

Möte med målgrupp

Skriver här också så vi minns till senare.

Pratade med Jocke Sandén igår och fick ett spikat möte med en lärare, han skulle kolla om det fanns fler som ville men han skulle återkomma med det.

Det som vi bestämde var att träffa en lärare och en grupp gitarrspelade tjejer idag kl 16.40. Möjligen en till grupp vid 18.15 men han skulle som sagt återkomma om det.
Jag sa att vi främst skulle titta och studera denna gång.

Han ville även gärna träffa oss, så jag planerar att vara där vid 16.15 för att hälsa på honom innan.

Så vilka kan följa med? Jag vet att vi typ alla (vid som läser dgi och martin) har både labb och frl under denna tid... Men jag skolkar och hoppas på att det går bra ändå.

Johan som inte har samma lektioner som oss, är du ledig?

Möte med Bengt onsdag 13/4-10

Bra jobbat seriösa gruppen!

Påminnelse för den mindre seriösa gruppen: Träffas på gården 09:00 imorgon.

Lite statusuppdatering

Hej!

Jag ringde kulturamakillen, jocke. men han svarade inte. Så jag lämnade meddelande om att han ska ringa mig under dagen, och jag försöker väl ringa lite jag med.

Tänkte bara berätta läget och att jag jobbar på det.
Ska försöka satsa på att få komma dit på onsdag em/kväll då de har många kurser i rad med ungdomar i rätt ålder. Det blir då akustiskt gitarr som instrument.

Möte med Tore på Kultruama

Igår var ju vi som ni vet på möte med Tore, en av rektorerna på Kulturama, ute i Hammarby Sjöstad. Han var väldigt positiv till det vi hade att säga och vi hade nog högre förväntningar på vår prototyp än vad han hade. För honom var målet inte att ta fram en färdig produkt för att underlätta elevernas inlärning av sina respektive instrument utan snarare att få lärarna att komma in i rätt tänk vad gäller undervisningen. Han sade att många lärare fortfarande är inne i de gamla metoderna, vad gäller undervisning, och att de behöver förnya sig. Det viktiga för dem är inte att utveckla individens tekniska kunskaper utan snarare utveckla deras kreativitet och passion för musiken.

Vi pratade ganska länge om hur musikvärlden ser ut idag och det faktum att blåsinstrumenten håller på att försvinna. Det skulle vara ganska kul att göra något med just blåsinstrument för att få tillbaka dem på banan, något vi kanske kan använda vemus till. Vi pratade även om att allt är väldigt dyrt då eleverna själva får betala för sin undervisning, någonting som är väldigt problematiskt då det är så mycket undervisning på individnivå. Tore påpekade att det skulle vara ett enormt lyft om det vi kom fram till gjorde att det till exempel kunde gå två elever på en lärare istället för en, då det skulle halvera kostnaderna.

De använder sig väldigt mycket av tekniska hjälpmedel på de olika utbildningarna de har i skolan med de har inget bra IT-stöd för just inlärningen. Vi fick däremot höra att de väldigt sällan använder sig av noter i sin undervisning idag, om man inte läser en väldigt klassisk inriktning, utan går mer på gehör.

Vad gäller målgruppen kom vi fram till att barn/ungdomar mellan 13-17 nog är de som är mest lättillgängligga, både vad gäller tid och motivation. Vi fick numret till Jonas, som vi kontaktade först, och skall ringa honom på måndag för att diskutera eventuella tider för första träff med målgruppen. Vi skall även be honom ta kontakt med de olika lärarna för att se vilka som kan vara intresserade av att medverka.

Tore kom även med förslaget att det skulle vara bra om man kunde använda vårt "verktyg" för att höra stycket man över på "från olika håll" dvs olika hastighet och ordning. Detta för att lära sig experimentera med musiken och få variation i sin inlärning. Han nämnde även att det skulle vara väldigt bra om man kunde spela tillsammans på något vis, då det är väldigt motiverande. Han hade heller inga problem med att göra ett hjälpmedel som lutade åt dataspelshållet.

Tore var även väldigt positiv till att göra ett längre projekt än till slutet av maj, något som vi kan bygga vidare på om vi vill när kursen är klar alltså. Det lukar lite exjobb i vårluften :)

Det blir inget möte på fredag, då vi inte kan göra så mycket innan vi har varit i kontakt med Jonas på måndag.

Trevlig helg!

Svar från Bengt

Hej Diamond och Andreas,

Ert projekt låter jätteintressant, vi vill gärna vara med och bidra med
våra erfarenheter.

Förslag på mötestider vecka 15: den 13/4 klockan 13.00 eller den 14/4
någon gång mellan 9 och 12.

Ni kan väl maila mig vilken tid som passar er, vi ses här på
Kulturskolans hus, Mariebergsgatan 34, portkod 1961.

Hälsningar

Bengt



Vilken tid passar bäst för er?

Projektmöte 2

Mötet med Yngve och de andra grupperna gick bra. Det som påpekades mest vid respons på vårt projekt var att vi måste fokusera på ett instrument och se till att produkten är anpassad till det instrumentet. Något vi har tänkt på men inte skrivit ned så tydligt.

Vi bestämde att nästa möte med Yngve (gruppmöte) skall vara den 14 april kl 13 på torget.

Glad påsk!

oppnonering på andra gruppen

• Vad för typ av Lo-fi?
  
• Hur ska feedbacken på protyperna gå till?
  
• Hur har ni tagit beslutet att använda "webbapplikation och smartphoneappliklation" utan att ha pratat med målgruppen?
  
• Vad menar ni med att prototypen ska ha "utrymme för diskussion med användaren"
• funktionell prototyp?
  

Mail till kulturskolan?

Vi håller på med en kurs i något som kallas kooperativ IT-design. Målet med kursen är att lära sig att utveckla IT-hjälpmedel med användarna i fokus genom hela utvecklingsprocessen. Vi har valt musikskoleelever som målgrupp och därför vänder vi oss nu till er. Det vi vill fokusera på är att göra det roligare för musikskoleelever att lära sig spela instrument. Flera av oss har börjat lära sig spela något instrument när vi var yngre, men hoppat av eftersom det fanns andra, roligare saker att ägna sin fritid åt. Vi tror att det finns en hög tröskel i början som man måste komma över innan det börjar bli roligt att spela. Vi vill göra tiden fram till man kommer över den tröskeln roligare för eleven.

Öppet hus

Bengt tog emot oss, introducerade oss till en tant, som fullt möjligt kan vara ett av världens trevligaste människa. Glömde hennes namn dock. Hon har varit med och tagit fram Vemus och Play Along som de använder på kulturskolan. www.playalongmusic.com togs fram för 06 av 7 stycken dataloger från KTH, fick slutligen dela på 1 miljon kronor när allting blev färdigt.

play along, ett system för musikkurser på distans, skulle maila fredde@playalong.se efter vi registrerat oss för att få access. 0707708821 Fredriks nummer.

5/4 18:00 kommer Ferdde ha en live trum undervisning via Play Along.

Lät som att de kanske ville vi skulle utvärdera systemet ett tag, men alla hade mycket positiv inställning och såg fram emot vad vi försökte åstadskomma.

Bengt, rektorn på kulturskolan gav oss sitt visit kort och finns tillgänglig för möte efter påsklovet. Blir det för sent?

Bengt Staf, Enhetschef
08-50831839
bengt.staf@kultur.stockholm.se


Fredrik
0707708821
fredde@playalong.se

Prototyprapport

Hur används prototyper i designprocessen?
Prototyper kommer användas iterativt genom designprocessen för att:

• kommunicera designförslag och för att få feedback på dessa.
• ta fram och konkretisera användarnas idéer på förbättringar.
• på ett enkelt sätt testa många olika lösningar.
• skapa en djupare dialog användarna sinsemellan och mellan användarna och oss som designers.
  

Hur kommer prototyperna tas fram?
Vi planerar att använda prototypworkshops för att tillsammans med användarna ta fram prototyper som speglar deras behov och önskemål. Utöver detta kommer vi ta fram egna förslag, dels som ett sätt att utvärdera vår syn på användarnas behov och dels som ett underlag för prototypworkshopparna ifall deltagarna har svårt att komma igång med skissandet. Vid prototypworkshopparna kommer vi sedan försöka ta fram gemensamma prototyper med användarna som sedan får ligga till grund för senare prototyper genom utvärderingar.
(UTÖKNING: dela användarna i grupper för att få designförslag att ställa mot varandra – skulle ge mer diskussion och kanske fler kreativa lösningar)

Vilka egenskaper hos prototypen kommer ni välja att fokusera på?
Vår prototyp ska vara rolig att använda, lätt att komma igång med och ska främja dialogen mellan elev och musiklärare. Huvuduppgiften för prototypen är att skapa och bibehålla intresset för att lära sig spela ett musikinstrument. Vår hypotes är att många slutar att spela instrument för att det i början av inlärningen finns en lång period där man tvingas utföra övningar som inte är särskilt roliga. Om man på något vis kan göra denna period roligare och lättare att ta sig igenom så tror vi att mängden elever som stannar kvar i lärandet och fortsätter att spela instrument kommer bli betydligt fler.

Hur tror ni att ert val av prototyp kan påverka designprocessen?
Det är svårt att säga hur olika val av prototyper kommer att påverka designprocessen. Det kan tänkas att vissa lösningar som föreslås av användarna blir för tekniskt avancerade för att vi ska kunna åstadkomma high-fi prototyper. I så fall kommer vi behöva anpassa designprocessen och vår tidsplan till att fokusera på att göra väl fungerande low-fi prototyper och kanske behöva använda oss av ”wizard of oz”-metoder för att göra utvärderingar. Andra tänkbara förändringar kan vara att vi inser att vi kommer behöva intervjua experter för att inhämta mer information om det spår som
vårt val av prototyp innebär.

Möte 26/3

Under dagens möte pratade vi med TMH och upptäckte att ett liknande projekt genomförts. Det hade dock inte tagit med eleverna i designprocessen och verkade mer teknikfokuserat. Vi bestämde att lägga projektets fokus på att göra inlärningsprocessen roligare i syfte att förhindra att så många slutar/ger upp sitt inlärande.

Nu på lördag är det öppet hus på Kulturskolan på två ställen och vi kommer besöka båda för att försöka skaffa oss kontakter.

Nästa möte blir måndag, kl15, på Torget. Trevlig helg!

Möjliga nummer att ringa

Kulturama grundskola Hammarby

Kulturama grundskola Sundbyberg

Kulturama kurser

Vi kanske skulle...

...skaffa oss en sån här?
http://www.youtube.com/misadigital
=)

Inför möte på fredag (26/3)

Vi har bestämt att vi kör möte på fredag kl 9:00 på torget. Det vi kommer att göra under mötet är att titta närmare på vår målgrupp samt att ta kontakt med olika musikskolor som kan tänkas vara intresserade att medverka i vår studie.

Nedan följer en lista på tänkbara musikskolor:

- Musikskolan.se
Säljer lektioner till en mäng instrument via nätet i form av videolektioner och noter. Mer konkurrent än något annat.
(http://www.musikskolan.se)

- Östermalms Enskilda Musikskola
Säljer lektioner i andras lokaler, till exempel Gärdesskolan.
(http://www.oems.se/stockholm.html)

- Kulturama
Utbildar i musik på grundskole-, gymnasie och eftergymnasialnivå. De har en mängd studenter och undervisar i en mängd instrument på olika nivåer. De håller även kurser utanför ordinarie utbildning.
(http://www.kulturama.se/)

- Nacka musikskola
Utbildar barn och ungdomar.
(http://skolor.nacka.se/musikskolan/)

- Kulturskolan Stockholm
Tillhandahåller kurser för en mångd instrument. Precis som Östermalms Enskilda Musikskola.
(http://www.kulturskolan.stockholm.se/default.aspx?id=1282&ptid=1278)

Jag skulle tro att Kulturama och Nacka musikskola är de två som är enklast att sammarbeta med, då de har elever på plats.

Seminarie 1

Detta är responsen som vi fick på vår målgrupp:

• Inte vara låst till gränssnittet. Vad menar vi?
• Målgruppen ålder? Vilken skola? Gränssnittet är beroende av åldern på målgruppen. Definiera tydligare.
• Skall det brygga mellan elev och lärare eller skall det vara ett hjälpmedel för självinlärning?
• Vilka metoder skall användas för att lära känna målgruppen?
• Kan vi glida in på ett sådant spår att vi inte behöver ett it-stöd utan snarare ett pedagogiskt hjälpmedel.
  

Behöver vi tillstånd?
Man måste få föräldrarnas tillstånd för att intervjua och arbeta med barnen. Skicka med ett papper hem med barnen där föräldrarna får skriva under.

Skall vi använda personas?

Målgruppsbeskrivning till projektsemiarium 1

Vilken målgrupp har ni valt?
Vi har valt musikstuderande som vår målgrupp, och har valt att specialisera oss på elever som har en kunskapsnivå som är från nybörjare till medelanvändare. Vi vill öka och främja interaktionen mellan elev och lärare både på och utanför lektionstid.

Varför har ni valt denna målgrupp? Varför är den intressant?
Det är en väl avgränsad och flexibel målgrupp, där vi tror att det är möjligt att få in både samverkan och hållbarhet. Samverkan i form av interaktionen mellan eleven och lärare eller mellan eleverna. Hållbarhet i form av hushållning med utbildningsresurser, tillgång till fri information och kanske även resursfördelning mellan människor. Sverige som nation tjänar på att ha ett rikt musikliv, och för detta krävs ett fungerande musikutbildningsväsen. Vi tror att ett problem med att lära sig spela instrument idag är den höga inlärningströskeln som gör att många ger upp efter kort tid. Vi är många som idag ångrar att vi gav upp när vi var små.

Vilka är de relevanta och särskiljande egenskaperna hos målgruppen?
De har behov av lärande och samarbete mellan de som har kunskapen och den som söker kunskapen. Det är svårare och tråkigare att lära sig att spela ett instrument från en bok, och tillgången på musiklärare är begränsad. Lärandeformen har inte utvecklats mycket de senaste åren, samtidigt som möjligheterna med IT-hjälpmedel har utvecklats otroligt. Vi tror att IT-hjälpmedel skulle kunna ha en större roll i lärandet än i dagsläget och i och med detta göra lärandet roligt och mer kopplat till dagens samhälle.

Hur kommer ni i kontakt med målgruppen?
Vi har tagit fram information om olika skolor där musiklärande är i fokus och planerar att inom en snar framtid ta kontakt med dessa för att undersöka om de är intresserade av att medverkan i vårt projekt.

Vad förväntar ni er ska vara de viktigaste önskemålen eller kraven som era användare bidrar med?
De önskemål vi tror att användarna har är att vårt IT-stöd ska vara ett hjälpmedel för att lära sig sitt instrument på egen hand, lättare att få kontakt med andra musiker och lära sig från dem. Det ska bli lättare att få respons från lärare och att det ska vara möjligt att använda IT-stödet hemma. De krav vi tror att de har är att det ska vara ett icke begränsat gränssnitt, det ska vara roligt att använda, att det ger resultat och att det inte är för dyrt.

Hur långt har ni kommit i detta arbete?
Vi har i dagsläget bestämt målgrupp och tagit fram info om möjliga användare som kan vara intresserade av ett samarbete. Vi har också gjort en liten omvärldsanalys där vi försökt hitta om det finns några liknande IT-hjälpmedel idag.

Opponering på grupp 10

-Ospecificerad och stor målgrupp
-Hur många i varje familj?
-Ålder?
-Är det riktat mot alla, eller bara en del av familjen? (t.ex. lekkamrater åt barnen, eller hjälp med barnpassning för föräldrar)

-Har ni tänkt er att ta folk som alla bor i lägenhet i samma hus, eller tänker ni er folk som bor i lägenhet och har grannar?
-Svårt att få tag på alla grannar i ett hus.

- Finns det inte en risk att man får negativa resultat om man försöker tvinga fram relationer mellan grannar?

-Vad är idéen på IT-stöd som ni nämner i erat dokument och vilket problem är det tänkt att den ska lösa?

-Vi tror ni skulle tjäna på att fundera igenom vilka potentiella problem ni tror att utökad grannsamverkan skulle lösa, och framförallt på hur ni skulle kunna begränsa er målgrupp mer. Ni skulle t.ex. kunna fokusera på pensionärer som bor ensamma i lägenhetshus för äldre. Fördelen med en mer homogen målgupp är att ni förhoppningsvis får mer specifika problem ni kan lösa som är gemensamma för hela målgruppen, istället för att få många olika problem och åsikter som är specifika för varje individ i gruppen.

Möte 16/3

Slutsatsen av dagens möte är:

1. Vi är bäst.
2. Målgruppen blir musikskolelever

Motivering: det är en väl avgränsad och flexibel målgrupp, där vi tror att det är möjligt att få in både samverkan och hållbarhet. Samverkan i form av interaktionen mellan eleven och lärare eller mellan eleverna. Hållbarhet i form av hushållning med utbildningsresurser, tillgång till fri information och kanske även resursfördelning mellan människor. Sverige som nation tjänar på att ha ett rikt musikliv, och för detta krävs ett fungerande musikutbildningsväsen.

Möte 12/3

Några nya målgrupper dök upp under dagens möte och hela listan av potentiella målgrupper är:

• Körskolor och hjälpmedel för att ta körkort
• Musikskolan
• Veganer/vegetarianer/allergiker
• (Myrorna)
• (Blodgivning)
• (Svampplockare)
• (Döva)
• (Sportfiskare)
• (Ungdomar som hamnat snett)

De tre översta verkade mest intressant och vi bestämde att ha som mål att komma i kontakt med dessa grupper under den kommande veckan. Nästa möte blir på tisdag, kl 14 på Torget. Trevlig helg!

Möte 11/3

Dagens möte började med en kort träff med Yngve där de målgrupper vi hittills kommit fram till presenterades. Sedan följde en del allmän brainstorming kring målgrupperna och nya potentiella målgrupper. Slutet av mötet ägnades åt att ta fram associationer kring ord för att hitta nya målgrupper och vinklar.

För att komma vidare tror jag vi behöver hitta lite nya brainstorming-tekniker eller angreppssätt för att generera idéer. Det känns svårt att bara spotta ur sig bra målgrupper direkt utan att ha något att hänga upp brainstormandet på. En variant är att vi imorgon fortsätter att spåna kring "associationsorden" och ser om det leder till något. Någon som har några andra idéer på hur vi kan komma vidare?

Första preliminär tidsplan

Under dagens möte gjorde vi en kort och preliminär tidsplan dessutom:

19 mars: Ha bestämt en huvudmålgrupp samt några backup-målgrupper. Haft en första kontakt med huvudmålgruppen.
9 aprli: Deadline för att ha skapat en första prototyp - börja iterera
7 maj: Deadline projekt - börja skriva och sammanställa

Mellan den 19/3 och 9/4 är tanken att utforska målgruppens behov och problem och göra en första prototyp. Sedan gör vi iterationer och förbättringar mellan den 9/4 och 7/5, då vi ska vara klara med jobbet och börja sammanställa och skriva de texter som behövs. Egentligen borde vi nog göra en backup-plan också för hur vi gör om det skiter sig med målgrupperna.

Kommentera gärna med vad ni tycker och tror om tidsplanen. Borde vi ha några mer hållpunkter? Hur gör vi om vi får problem?

Projektgruppsmöte 5/3

Under dagens möte diskuterade vi målgrupperna som framkom vid förra mötet. Av de ursprungliga 6 bestämde vi oss för att stryka tre, nämligen tolkar, tippen och (antagligen) samarbete. Tolkar för att vi inte riktigt kunde se vad för problem som vi skulle kunna lösa som inte krävde avancerad och obefintlig teknik. Tippen för att målgruppen var ganska oklar och för att vi inte här heller visste riktigt vad vårt it-stöd skulle lösa för problem. Samarbete hade inte heller någon tydlig målgrupp och det var svårt att se de potentiella problemen att lösa.

Kvar är alltså:

• "Hörsel" för döva - ger döva möjlighet att "känna" ljud runtomkring sig.
• Sportfiskare - stöd för utövning av deras hobby.
• Räddningspersonal

Att göra till nästa möte:
Fundera över målgrupperna - hur kontaktar vi dem, vad kan det finnas för potentiella problem som vi skulle kunna lösa, vad skulle vi kunna fokusera en eventuell fokusgrupp på? En annan sak att fundera över är om vi känner oss nöjda med dessa alternativ till målgrupper. Om inte, vad finns det annars för alternativ och hur skulle vi kunna göra för att i gruppen hitta fler alternativ (mer brainstorming eller något annat?)?

Trevlig helg! Nästa möte är med Yngve på torsdag, kl 14-15 på Torget.

Potentiella målgrupper

Genom brainstormande framkom följande potentiella målgrupper:

• "Hörsel" för döva - ger döva möjlighet att "känna" ljud runtomkring sig.
• Tolkar - något it-stöd för att antingen stödja deras verksamhet eller att utnyttja deras tjänster.
• Tippen - återvinning av produkter.
• Sportfiskare - stöd för utövning av deras hobby.
• Räddningspersonal
• Samarbete kring mat & handlande - grannsamverkan och dyl. Samåknings-liknande.

Uppgift: titta vidare på de olika målgrupperna och fundera på hur de går att få tag på dem, möjliga problem och fundera över dem i största allmänhet.

Ansvarsfördelning

Ansvarsfördelning:

Projektledare: Johan
Målgruppsansvarig: Mikaela
Event-ansvarig: Cissi
Hemsida: Martin
Rapport och kontaktperson: Diamond
Allt-i-allo: Andreas

Stående mötestid: fredagar kl 10:00-12:00

Diskussionen under intromötet

Såg just att Mikaela redan skrev en sammanfattning av vad som bestämdes under dagens möte, så jag skriver ett kort inlägg om vad som kom fram under diskussionerna om målgrupp och projektet i största allmänhet:

• Handikappade eller personer med speciella behov (blinda, döva, etc) är en möjlig målgrupp.
• Att titta på fritidsaktiviteter och fritidsintressen kan vara en annan väg att hitta bra målgrupper.
• "Hållbarhet" ur något perspektiv som inte innebär att spara naturresurser och rädda världen från översvämning verkar roligare. Möjliga perspektiv (enl. föreläsning) är ekonomisk eller social hållbarhet.
• Det viktiga för projektet verkar vara att ha ett användarcentrerat arbetssätt och inte att nödvändigtvis utveckla en jätteavancerad prototyp.
  

Första träffen

Hej!

Så nu har jag fixat en blogg, och de som skrev sina kth-mails fick inbjudan till dessa så får alla använda den de vill. Om någon vill använda en annan mail så ändrar vi det.

Lite snabb dokumentation:

• Möte med Yngve på tisdag 2/3 kl 13
• Vi fortsätter ha brainstormingmöte efter mötet med Yngve
  
• Johan tog på sig att dokumentera
  
• Martin att stå för hemsidan
  
• Vi andra funderar lite på vad vi tror att vi vill göra
• Fundera också på hållbarhet, samverkan och vilken målgrupp som kan vara kul

Skickar ett mail också med nr och namn, men bara 1

Hoppas att alla får en trevlig helg!