Wall of text

\chapter{Fokusgrupp och designworkshop}

\section{Förarbete}
Efter etapp ett med de kontextuella intervjuerna bokades sedan fokusgrupper med samtliga elever på musikskolan för både Engelbrektskolan, Kulturskolan och Kulturama. Lyckligtvis påträffades inte de olika lektionerna på respektive skolor under samma dag, varför vi kunde koordinera oss i gruppen och förbereda fokusgruppen och mötena efter vad som gick bra och mindre bra baserat på de andras fokusgrupper och möten.

Lektionstimmarna på Engelbrektskolan skedde på måndagar, Kulturskolan tisdagar och Kulturama onsdagar. Bland gruppens sex medlemmar delade vi sedan upp oss i två mindre grupper som tog ansvar för varje enskild skola.

Via Bengt Staf, rektorn på Kulturskolan vi träffade på ett öppet hus som ägde rum under Mars 2010 kom vi sedan i kontakt med Marianne Thörn; ansvarig lärare för stråkinstrument, och Gunilla Lund Jungstedt; ansvarig lärare för blåsinstrument.

Medan de första tillfällena ägnades åt observation av målgruppen tillägnades även tid att fråga om elevers vanor kring sitt musikinlärande samt hur de lyckades börja med det valda instrumentet. För en detaljerad lista på frågorna som ställdes, vänligen se bilaga X av X'. Baserat på svaren kunde ett underlag för en fokusgrupp utformas, varefter dessa utfördes under fyra skilda tillfällen på de olika skolorna.

Vid de första tillfällena gick vi igenom hur de förbereder sig inför, lägger upp och genomför sina lektioner. Generellt verkade de inte behöva genomföra något stort arbete inför varje lektion, såvida de inte testat på något nytt. Varje lektion inleddes med att stämma deltagarnas instrument och går sedan vidare med att lära ut ett nytt stycke eller gå igenom den läxa eleverna får. När det är undervisning i grupp försöker de tillgodose alla individer samtidigt och försöka hjälpa de som ligger efter.

Det kom fram att eleverna oftast tränar väldigt lite eller inte alls mellan lektionstillfällena, vilket kan vara lite frustrerande för lärarna. De anser dock att eleverna är där för att ha roligt och de vill därför inte avskräcka dem med tjat och gnat, vilket kan leda till att de slutar. Många elever, som deltar i gruppundervisning, verkar även ha den sociala biten under lektionerna som en stor motivation till att fortsätta med undervisningen. De är dock väldigt blyga och verkar ha väldigt svårt för att ta initiativet att öva tillsammans eller att hjälpa varandra.

\section{Fokusgruppen}
De flesta barnen som ingick i fokusgrupperna hade en varierande ålder mellan 9 till 15 år och fokusgrupperna i sig ägde rum innan eller efter deras musiklektioner på respektive skolan.

Eftersom åldern på vår målgrupp är relativ ung fick det ta sin tid att få igång deltagarna, och då trots att musiklärarna redan hade förvarnat sina elever att vi skulle på besök. Föga aning hade de då om våra geniala planer. Några bitar kladdkakor och ett par glas oblandad saft senare var barnen på fulla varv och konversationen utbröts.

Hursom inledde vi alltid med en presentation av oss själva, av kursen, skolan och våra ändamål. Ofta kunde vi börja med historier på hur det varit när vi själva lärde oss spela ett instrument och varför vi slutade, därav problemformuleringen. Medan de mer pratsamma barnen kunde dominera samtalen försökte vi ändå moderera samtalen och jämnfördela deras talan.

Gemensamt för barnen ville de kunna öva på ackorder, noter, låtar och läxor med hjälp av programmet. Mer detaljerat skulle man samla "alla" låtar och för att underlätta lärarnas arbete endast ge elever läxor med låtar från denna samling, med möjligheten att lägga in nya låtar. Läxorna pratades det om att ha olika nivåer, att man får en bit av låten i läxa och klarar man den tillräckligt bra får man nästa bit av låten att spela, en ny nivå. Man ska även kunna träna ackorder och noter med videobeskrivningar på hur det ser ut. I någon grad önskades även feedback på den intryckta tangenten eller tonen som spelades genom att det lystes upp i programmet.

\section{Annat}
Det hade gjorts en hel del förstudier och omvärldsanalyser på befintliga program. Förslaget från Kulturskolan fanns det som alternativ att man kunde förbättra ett befintligt program, alternativt utvärdera och ge feedback på deras egna. Band-in-a-box och Play Along är endast några av de få program som används på Kulturskolan idag, där de har utmärkta förutsättningar för sina elever med sina whiteboards, smartboards, projektorer och datorer.

Musikläraren för blåsinstrument, Gunilla påpekade att det roligaste med musikprogram var just stjärnorna man fick om man spelade bra samt att det fanns olika nivåer. Till och med Svante, ljudlärare på Kungliga Tekniska Högskolan hade tyckt det var roligt och hade gjort en egen låt med bara en not som han hade fem stjärnor på. Gunilla noterade att det skulle vara så lekfullt som möjligt och vi hade enats om att göra det mer eller mindre spellikt.

\section{Designworkshop}
Designworkshopen fungerade på liknande sätt som fokusgrupperna. Med samma ungar som tidigare hade vi i förväg tagit fram prototyper utifrån deras åsikter från fokusgrupperna, men höll ändå våra egna prototyper som ett nödredskap ifall ungarna hade svårt att komma igång. Runt ett bord satt vi med kritan i ena handen, kladdkakan i andra och skissade upp vad de ansåg torde finnas med i ett musikprogram. Vi märkte här hur de små glinen kunde fantisera iväg medan de äldre ändå försökte tänka efter och komma med något konkret och möjligt. Ibland fick man ändå berätta om olika idéer som kunde tänkas vara med men inte visa någon prototyp så de fick själva skena iväg och nyttja sina fantasier. För en av ungarna räckte det med att berätta om "Hänga Gubbe"; hur man kan generera en sekvens där man ska gissa den rätta låten genom att gissa på ackorder innan hon tog tillfället i akt och ritade upp en fiol på papperet. Tydligen ville hon ha ett spel där man fick en ackord och skulle spela tonen på fiolen på kortast möjliga tid som sen avgör antalet erhållna poäng.

Övriga idéer som dök upp kunde handla om att underlätta inlärningen genom att kunna spela upp låten och feedback på vilka toner som spelas korrekt eller fel. En funktion som möjliggör att man kan lägga till egna låtar tycktes vara populär bland många, men också att kunna spela med komp då de flesta insåg hur tråkigt det var att spela själv. En inspelningsfunktion där man kan spela in sig själv och lyssna för att själv kunna höra vad man kan göra bättre och möjlighet till hjälp hemifrån är andra idéer som poppade upp.

%För protokoll av fokusgrupperna och designworkshopen, vänligen se bilaga X av X'.

Rapporten

Inledning

Bakgrund
Kursen
Temat för projektet
Vad vi har valt för projekt
Johan

Omvärldsanalys
Målgruppen
Mickan och Cissi

Metod
Vilka metoder har vi använt
Genomförande
Andreas och Diamond

Resultat
Produktspecifikation
Designbeslut (varför och vad)
Johan

Diskussion
Slutsats
Bilagor

Detta är bara en grundmodell (ändra på)

Flödesschema beta

Förfinar detta senare med tillhörande bilder.

(A)
Val 1: Startsida (B), (C1)
Övrigt: Inloggningsfunktion, skapa användare, "glömt lösen", "reklam", (kontakt)

(B)
(Mic nivå) (C1)
Val 1: Låtar (C2)
Val 2: Mitt Instrument (D)
Val 3: Min Profil (E)
Val 4: Hjälp (F)
Övrigt: Bakgrundsbilder

(C1)
Ställa in micen
Övrigt: Kryssa för "Aldrig mer", Stänga ner

(C2)
Val 1: Sök på låt (C3)
Val 2: Lyssna på låt (C4)
Val 3: Lägga till låt (C5)

(C3)
Val 1: Spela låt (C6)
Övrigt: Se stjärnor, sorteringslista efter artist, namn, svårighetsgrad, om man klarat eller ej
Extra funktioner: Popupruta till höger med: Youtube video, noter, text, ackord, spela knapp, hi-score

(C4)
Övrigt: Back, forward, play pause efter man sökt på låt

(C5)
Importera filer, TuxGuitar format eller midi

(C6)
Val 1: Normaltspel (C7)
Val 2: Minispel (C8)

(C7)
Val 1: Meny (C9)
Funktioner: Låtens namn, timeline, låtinstruktioner, noter, poänglista, funktioner tillhörande menyn
Övrigt: Avslutande med statistik på poängvisare och procenträknare

(C8)
Val 1: Gissa not
Val 2: Note climber
Val 3: Connect the dots
Val 4: Notris
Val 5: Meny (C9)
Funktioner: Låtens namn, timeline, låtinstruktioner, noter, poänglista, funktioner tillhörande menyn
Övrigt: Avslutande med statistik på poängvisare och procenträknare

(C9)
Val 1: Komp på/av samt volym
Val 2: Melodi på/av samt volym
Val 3: Uppspelningshastighet
Val 4: Text av/på
Val 5: Ackord-hjälp
Val 6: Metronom på/av
Val 7: Spela om från början (C6)
Val 8: Avsluta (B)
Val 9: Åter till spel (C6)
Övrigt: Spelet pausas i detta läge

(D)
Val 1: Startsida (B)
Funktioner: Kolla noter och handfattning, stämma instrument, "lägga till instrument?"

(E)
Val 1: Startsida (B)
Övrigt: Läxa, meddelande från lärare, kommentera

Mini-spel - designbeslut

Mini-spel:
Denna skärm innehåller genvägar till div. minispel. Tanken med minispelen är att de ska vara roliga småspel som användaren kan leka med, samtidigt som de övar användaren i vissa instrumentala färdigheter. Exempel på spel är:

Gissa not:
En not visas i ett notblad, vilken användaren ska försöka spela rätt så snabbt som möjligt. Poäng ges efter hur väl man spelat. Alternativt så ska användaren försöka höra vilken not det är som spelas upp av programmet och markera denna i ett notblad eller på en digital bild på instrumentet.
Motivation: Övar eleven på noter och gehör.

Note climber:
Spelarens avatar befinner sig på en plattform som sakta sjunker. Genom att spela tonerna som markeras på plattformar som befinner sig högre upp fås avataren att hoppa uppåt och kan på så sätt överleva. Noterna kan vara ur en låt, slumpade eller utvalda av eleven/läraren att öva på. Ytterligare en variant är att programmet använder statistik från de låtar som eleven spelat till att fylla spelet med noter som användaren haft svårt att klara.
Motivation: Övar olika hastighet och att snabbt byta mellan olika noter. Kan dessutom erbjuda extra övning på noter som användaren har haft svårt att spela rätt.

Connect the notes:
Spelplanen visar punkter med en siffra och en not i närheten. Genom att spela noterna i den ordning som anges av siffran binder användaren ihop punkterna och när spelet är slut bildar noterna en figur.
Motivation: Ett spel för de yngre spelarna, med syfte att göra övandet av att spela en liten mängd noter många gånger roligare genom en visuell belöning.

Notris:
Tetris fast med noter. Spela en viss not eller ett visst ackord för att flytta/rotera figuren som kommer dalande genom luften. Vilken not/ackord som styr vad i spelet kan styras av lärare/elev eller programmet (på samma sätt som för note climber).
Motivation: Samma som för connect the notes, dvs upprepad övning av vissa noter/ackord.

Mitt instrument - designbeslut

Mitt instrument:
En samlingsskärm för allt som har med användarens instrument att göra.

Stämm-hjälp:
Hjälper användaren att stämma sitt instrument. Först väljer användaren sträng och för den strängen visas sedan en indikator som visar hur väl stämd strängen är när användaren spelar på den.
Motivering: Många elever hade problem med att själva stämma sina instrument. För att det ska vara kul att spela bör instrumentet låta någorlunda stämt åtminstone. För att göra det så lätt som möjligt för användaren så visar en indikator direkt hur väl stämd strängen är, utan indikation på vilken ton som strängen är stämd i för tillfället.

Not- och ackord-bibliotek:
Mitt instrument-skrämen innehåller dessutom ett not- och ackord-bibliotek där man kan slå upp och se hur man spelar en speciell not eller ett speciellt ackord. Kommer se ut på samma sätt som not- och ackord-hjälpen under spelskärmen, med tillägget att man kan söka efter ett speciellt ackord eller välja en viss not man vill lära sig spela.
Motivering: Ger eleverna möjlighet att slå upp noter och ackord utan att välja en låt, om man är ute efter en speciell not eller ett speciellt ackord.

Game-over - designbeslut

Game-over:
När användaren spelat en hel låt dyker denna skärm upp.

Poäng-visare:
Visar hur mycket poäng användaren skrapade ihop under spelomgången.
Motivering: Ger återkoppling och ger användaren möjlighet att se poängen även när denne inte är upptagen med att spela spelet för fullt.

Procent-räknare:
Visar hur många procent av noterna som användaren spelade rätt.
Motivering: Eftersom poängen påverkas av uppspelningshastigheten så ger dessa ingen direkt feedback på hur väl användaren faktiskt spelade noterna. Med procent-räknaren fås denna återkoppling, vilket kan vara en indikator på hur väl användaren kan spela själva ackorden i en bestämd takt.

Level up:
Visar ifall användaren klarat den nivå den spelat eller, om så inte är fallet, hur mycket som behövs för att klara nivån.
Motivering: Berättar för användaren vad som krävs för att klara nivån, så att det framgår för denne hur mycket bättre denne var än vad som krävdes eller hur mycket bättre denne behöver bli för att klara låten.

Avsluta-knapp:
Tar användaren till låtvalsskärmen.
Motivering: Finns inte denna knapp kan inte användaren komma vidare i programmet.

Spela igen-knapp:
Låter användaren spela låten igen från början.
Motivering: Ger användaren en genväg till att spela samma låt en gång till, istället för att denne ska behöva gå till låtvalsskärmen och välja låten där.

Ackord- och not-hjälp - designbeslut

Ackord-hjälp / not-hjälp:

Lista med ackord /noter:
Visar de ackord som är aktuella för den låt som nu spelas. Det ackord som användaren för tillfället förväntas spela är förvalt i listan.
Motivering: Ger snabb hjälp för just den låt som för tillfället spelas. Har man problem med ett ackord kan man snabbt pausa spelet och få hjälp med det ackord som man just nu spelar.

Tablatur / not-instruktioner:
Visar tablaturen för det ackord som är valt i ackord-listan. För instrument som inte kan spela ackord visas instruktioner för hur man spelar den not som är vald i not-listan.
Motivering: Tablatur ger enkla instruktioner om vilka strängar på vilka band man behöver trycka på.