Wall of text

\chapter{Fokusgrupp och designworkshop}

\section{Förarbete}
Efter etapp ett med de kontextuella intervjuerna bokades sedan fokusgrupper med samtliga elever på musikskolan för både Engelbrektskolan, Kulturskolan och Kulturama. Lyckligtvis påträffades inte de olika lektionerna på respektive skolor under samma dag, varför vi kunde koordinera oss i gruppen och förbereda fokusgruppen och mötena efter vad som gick bra och mindre bra baserat på de andras fokusgrupper och möten.

Lektionstimmarna på Engelbrektskolan skedde på måndagar, Kulturskolan tisdagar och Kulturama onsdagar. Bland gruppens sex medlemmar delade vi sedan upp oss i två mindre grupper som tog ansvar för varje enskild skola.

Via Bengt Staf, rektorn på Kulturskolan vi träffade på ett öppet hus som ägde rum under Mars 2010 kom vi sedan i kontakt med Marianne Thörn; ansvarig lärare för stråkinstrument, och Gunilla Lund Jungstedt; ansvarig lärare för blåsinstrument.

Medan de första tillfällena ägnades åt observation av målgruppen tillägnades även tid att fråga om elevers vanor kring sitt musikinlärande samt hur de lyckades börja med det valda instrumentet. För en detaljerad lista på frågorna som ställdes, vänligen se bilaga X av X'. Baserat på svaren kunde ett underlag för en fokusgrupp utformas, varefter dessa utfördes under fyra skilda tillfällen på de olika skolorna.

Vid de första tillfällena gick vi igenom hur de förbereder sig inför, lägger upp och genomför sina lektioner. Generellt verkade de inte behöva genomföra något stort arbete inför varje lektion, såvida de inte testat på något nytt. Varje lektion inleddes med att stämma deltagarnas instrument och går sedan vidare med att lära ut ett nytt stycke eller gå igenom den läxa eleverna får. När det är undervisning i grupp försöker de tillgodose alla individer samtidigt och försöka hjälpa de som ligger efter.

Det kom fram att eleverna oftast tränar väldigt lite eller inte alls mellan lektionstillfällena, vilket kan vara lite frustrerande för lärarna. De anser dock att eleverna är där för att ha roligt och de vill därför inte avskräcka dem med tjat och gnat, vilket kan leda till att de slutar. Många elever, som deltar i gruppundervisning, verkar även ha den sociala biten under lektionerna som en stor motivation till att fortsätta med undervisningen. De är dock väldigt blyga och verkar ha väldigt svårt för att ta initiativet att öva tillsammans eller att hjälpa varandra.

\section{Fokusgruppen}
De flesta barnen som ingick i fokusgrupperna hade en varierande ålder mellan 9 till 15 år och fokusgrupperna i sig ägde rum innan eller efter deras musiklektioner på respektive skolan.

Eftersom åldern på vår målgrupp är relativ ung fick det ta sin tid att få igång deltagarna, och då trots att musiklärarna redan hade förvarnat sina elever att vi skulle på besök. Föga aning hade de då om våra geniala planer. Några bitar kladdkakor och ett par glas oblandad saft senare var barnen på fulla varv och konversationen utbröts.

Hursom inledde vi alltid med en presentation av oss själva, av kursen, skolan och våra ändamål. Ofta kunde vi börja med historier på hur det varit när vi själva lärde oss spela ett instrument och varför vi slutade, därav problemformuleringen. Medan de mer pratsamma barnen kunde dominera samtalen försökte vi ändå moderera samtalen och jämnfördela deras talan.

Gemensamt för barnen ville de kunna öva på ackorder, noter, låtar och läxor med hjälp av programmet. Mer detaljerat skulle man samla "alla" låtar och för att underlätta lärarnas arbete endast ge elever läxor med låtar från denna samling, med möjligheten att lägga in nya låtar. Läxorna pratades det om att ha olika nivåer, att man får en bit av låten i läxa och klarar man den tillräckligt bra får man nästa bit av låten att spela, en ny nivå. Man ska även kunna träna ackorder och noter med videobeskrivningar på hur det ser ut. I någon grad önskades även feedback på den intryckta tangenten eller tonen som spelades genom att det lystes upp i programmet.

\section{Annat}
Det hade gjorts en hel del förstudier och omvärldsanalyser på befintliga program. Förslaget från Kulturskolan fanns det som alternativ att man kunde förbättra ett befintligt program, alternativt utvärdera och ge feedback på deras egna. Band-in-a-box och Play Along är endast några av de få program som används på Kulturskolan idag, där de har utmärkta förutsättningar för sina elever med sina whiteboards, smartboards, projektorer och datorer.

Musikläraren för blåsinstrument, Gunilla påpekade att det roligaste med musikprogram var just stjärnorna man fick om man spelade bra samt att det fanns olika nivåer. Till och med Svante, ljudlärare på Kungliga Tekniska Högskolan hade tyckt det var roligt och hade gjort en egen låt med bara en not som han hade fem stjärnor på. Gunilla noterade att det skulle vara så lekfullt som möjligt och vi hade enats om att göra det mer eller mindre spellikt.

\section{Designworkshop}
Designworkshopen fungerade på liknande sätt som fokusgrupperna. Med samma ungar som tidigare hade vi i förväg tagit fram prototyper utifrån deras åsikter från fokusgrupperna, men höll ändå våra egna prototyper som ett nödredskap ifall ungarna hade svårt att komma igång. Runt ett bord satt vi med kritan i ena handen, kladdkakan i andra och skissade upp vad de ansåg torde finnas med i ett musikprogram. Vi märkte här hur de små glinen kunde fantisera iväg medan de äldre ändå försökte tänka efter och komma med något konkret och möjligt. Ibland fick man ändå berätta om olika idéer som kunde tänkas vara med men inte visa någon prototyp så de fick själva skena iväg och nyttja sina fantasier. För en av ungarna räckte det med att berätta om "Hänga Gubbe"; hur man kan generera en sekvens där man ska gissa den rätta låten genom att gissa på ackorder innan hon tog tillfället i akt och ritade upp en fiol på papperet. Tydligen ville hon ha ett spel där man fick en ackord och skulle spela tonen på fiolen på kortast möjliga tid som sen avgör antalet erhållna poäng.

Övriga idéer som dök upp kunde handla om att underlätta inlärningen genom att kunna spela upp låten och feedback på vilka toner som spelas korrekt eller fel. En funktion som möjliggör att man kan lägga till egna låtar tycktes vara populär bland många, men också att kunna spela med komp då de flesta insåg hur tråkigt det var att spela själv. En inspelningsfunktion där man kan spela in sig själv och lyssna för att själv kunna höra vad man kan göra bättre och möjlighet till hjälp hemifrån är andra idéer som poppade upp.

%För protokoll av fokusgrupperna och designworkshopen, vänligen se bilaga X av X'.